torsdag
Idag tog jag bussen ut till Birsta (stort köpcenter 4 mil mot Sundsvall) och sökte jobb på en massa ställen, det kändes ändå relativt hoppfullt! Sen hade Hemtex dessutom rea på en fin filt som jag ville ha i Lulä men som var för dyr där. Så den fick mitt presentkort ta hand om. Tack farmor och farfar! Och apropå farmor och farfar, jag saknar dom som ett djur. Åker antagligen hem och hälsar på bl a dem nästa vecka.
Föressten, jag blir så himla sugen på att typ se om Skilda Världar eller nått när jag ser tv-reklamen om boxen som kommit ut nu haha. Jag var såå himla fast i den där crappiga serien där varje avsnitt slutade med att bilden stelnade och blev grå samtidigt som det i bakgrunden hördes dramatisk musik. Jag drömde om att Lukas var min storebror och jag kommer faktiskt ihåg att jag och Sarah brukade leka det ibland, Daniel var hennes storebror. Och Nora var typ snyggast och coolast i världen. Herregud alltså..
make over
Ååååh, vad skönt att slippa allt det vita i bloggen! Önskar jag var grym på dedär med bloggdesigner så jag kunde göra något snyggt på riktgit. Sålänge får jag nöja mig med det här, lite mer färg, lite mer afrika, liiite roligare. Nu ska jag dricka te, äntligen har vi köpt mjölk!
nakupenda africa



Jag hade inte haft något emot att åka dit nu...
Luleå
Nu är vi tillbaka i Härnösand efter en helg hos Hanna och Zack i Luleå. I denna stund vräker snön ner utanför fönstret. Jag fattar inte hur alla meterhöga snöhögar någonsin ska kunna försvinna?
Det var kul att komma iväg några dagar! Jag har saknat min lilla familj och nu fick jag träffa halva iallafall. Vi käkade gott, asmycket godis, firade Hanna, gick på bio, på stan och hade det bra. 4 pers + 1 hund på 28 kvadrat funkade faktiskt riktigt bra. Men nu är vi back home och det är åter dags att fortsätta jobbsökandet. Halleluja...



lulää
Hanna fyller år på söndag så vi ska spendera några dagar här och fira henne lite.
run forest, run

det blåserrr

Lördag
Lemon Curd




Fågelarmar no more
Livet
Okeeej. hej.
Vi har det rätt bra här uppe. Jag gillar verkligen lägenheten, jättemysig är den. Det enda som är dåligt med den är att den är för långt ifrån alla jag tycker om, speciellt mami och papi. Eftersom jag egentligen är en sucker för min familj och mitt fina, röda hus där hemma i Dingtuna. Och Moltas!! Hur ska jag klara mig utan honom? Och även Zeb förstås. Till och med Felix lilla suransikte känns lite för långt borta :') Tur att jag iallafall är van vid att Hanna är långt bort redan..
Men Härnösand är också mysigt, precis vid vattnet, mysiga hus och det är rätt mysigt att det är så litet trots allt. Det mesta finns ändå, och det som inte gör det finns i Sundsvall 30 min bort. Men vad ensam man kan känna sig i en helt ny stad. Man känner absolut ingen och kan knappt något om staden, hittar knappt hem liksom. Men jag börjar vänja mig.
Ed hänger mycket i Kramfors där hans skola och brandmannakompisar finns. Jag hänger också med dem en del på helgerna, men jag saknar verkligen lite kvinnlig fägring i mitt liv. Och det skulle vara trevligt med någon som känner mig, som jag kan bara vara med och slippa hela lära-känna-biten med. Ungefär som när jag återupptäckte Sarah, så sjukt skönt att slippa alla tråkiga vadgördupåfritiden-frågor. Men jag vet ju att jag måste gå igenom det där för att få någon som till slut känner mig här.
Just nu siktar jag främst på att få ett jobb. Förhoppningsvis ett med lite sköna människor som jag kan lära känna. Och blä vad det är tråkigt, jobbigt och hemskt att söka jobb. Jag får ångest av det. Men man måste ju. Men än så länge har jag bara varit här 2 veckor, knappt någonting ju. Förhoppningsvis hoppar det upp ett finfint jobb till mig snart och då kommer jag säkert istället drömmande tänka tillbaka till tiden då jag var ledig hela dagarna och kunde göra preciiis vad jag ville! Typiskt, va.
Råttan
Härnösand
Men oj, vad hände? Jag bloggar!
När jag bara hade några dagar kvar till min Härnösandsflytt krävde min kära vän Sarah bestämt att jag skulle blogga om hur det gick och visa hur lägenheten såg ut. Eftersom vi kommit i ordning nu, och jag fortfarande ”väntar” på att mitt liv ska börja ordentligt här uppe, så har jag en del tid över. Och därför kan jag göra Sarah glad och kanske skriva lite då och då i min gamla bortglömda blogg om hur vi har det.
Lite såhäär ser min nya stad ut, sedd in mot stan och den sidan vi bor på:

