jaärintetrött
mahmama
jag är inte sugen på att sova! det är jag aldrig på torsdagar för det är så najsigt med fredag efter, då spelar det ju ingen roll att man är en zombie (kanske också för att jag sov middag i 3 timmar). imorgon måste jag börja tvätta och kanske tillochmed packa inför öland. wihowediwej, det ska bli så härligt att komma dit! hoppas skalbaggarna lämnar mig ifred i år.
haha det var en så himla komisk dag på jobbet idag! nya golvboningskillar kom, för de andra hade gjort ett dåligt jobb eller nått, och den ena var helt jättekonstig! jag kan inte ens förklara och gjorde jag det skulle ni ändå inte tycka det var kul för det är det nästan aldrig om man inte är där, sjukt onödigt att jag ens tog upp det med andra ord. han stod på andra sidan hela långa hallen på komvux och viftade hysteriskt med världens hysteriskaste leende när vi kom gåendes. sen bjöd han oss på lunchdejt (synd att vi inte har lunchrast..) och var allmänt.. konstig!
sen måste vi komma ihåg att mitt ganska ostimulerande jobb gör allt som händer runt omkring en blir tre gånger så roligt. framemot klockan tolv har vi pinsamt dålig humor och bara en sån sak att vi döpt alla våra städgrejer.......
kicki - städvagnen
kleine josef fritzl - dammsugaren
klaus - stora moppen
sonny - blåa lilla moppen
conny - gröna lilla moppen
svabben babben - svabben
tommy - sopskyffeln
annika - sopborsten
sen tyckte emilie att vi skulle döpa alla våra tjugo rosa och blåa toaletttrasor efter bröderna linde... dvs korta namn (ja några fler blir det ju), men jag känner nog ändå lite att där är det stopp. blir så himla svårt att hålla ordning på dom också.
nu ska jag dricka te, ci-hihihi-iao!
Bicycle races are coming your way
Det är så knepigt när jag cyklar hem om dagarna. Det kryllar av flugor i luften på sommaren, och när man cyklar åker de jämt in i ögonen, eller ännu värre - i munnen. Det är en konst att cykla hem så snabbt som möjligt samtidigt som man silar luften mellan tänderna, har så litet mellanrum som möjligt mellan läpparna och kisar så ögonen blir så små som möjligt. Det ser nog fint ut!
Tänk att snart är det helg igen! Det känns som att jag har något planerat den här helgen, det gör det verkligen. Som att jag ska träffa någon... men jag kan inte komma på om jag faktiskt har något inplanerat? Mystiskt.
Allsång är skiten
Ååh, mamma och pappa sjunger allsång nere i soffan så det ljuder sköna toner ända upp på övervåningen :')
Fru, fru Kornelia fru, fru Kornelia, mitt hjärta vann
Jag hälsade på min fru idag. Vi träffas alltför sällan nuförtiden, jag är van vid att ha henne hos mig varje dag, flera timmar om dagen, varje vecka, varje månad, varje år. Och så har jag trivts att ha det. Nu blir det liksom för sällan för min smak, men jag tar vad jag får.
Nyss satt min familj och åt, halva familjen iallafall. Varje gång vi sätter oss vid bordet för att äta så börjas det, samma sak som händer varje gång. Jag sätter mig nästan alltid först, och måste då sitta och vänta på att de andra kommer. det är alltid någon som segar lite extra, så man får sitta där med matlukten i sin näsa och matsynen i sitt öga när man helst av allt bara vill hugga in. Det är en pina! Jag blir så rastlös, jag vill bara börja med en gång, det är otroligt jobbigt att vänta just i den situationen. varje sekund känns som en evighet och jag blir frustrerad för att de aldrig sätter sig ner, ser de inte att det är dukat och klart? Jag väntar ju!
Det slutar oftast med att jag hugger in innan alla satt sig tillrätta iallafall. Jag kan inte hjälpa det, det går knappt att hejda. Tur att min familj inte är så noga med sånt där och tur att de här obehagskänslorna konstigt nog bara inträffar när jag är hemma och äter.
En annan sak som jag satt och funderade på idag vid middagen var falukorv. Jag hade skurit falukorv i bitar för vi skulle ha nån slags gryta och då tänkte jag att om jag kom från ett annat land, ett land utan falukorv, och fick se den i dess riktiga skepnad (rå), då skulle jag aldrig i mitt liv äta det. Jag skulle knappt ta i det med tång. Först idag slog det mig hur vidrigt det ser ut! Som döda, vitrosa kroppsklumpar. Små armstumpar. Fy Fabian. Tur att det smakar bättre. Fast ärligt talat, varje gång jag käkar falukorv så måste jag tugga skitlösa tuggor, så att jag precis får sönder den i lagom små sväljvänliga bitar och samtidigt inte känner för mycket av korv-konsistensen, för den ger mig lite rysningar. Iallafall de gånger man lyckas få en korvbit med en sån där läskig oidentifierad klump i! I skolan var falukorven lila till på köpet! Som koagulerat blod..
Iiih, tacka vet jag denniskorven. Där har de iallafall malt ner inälvorna så pass att man över huvudtaget inte kan se vad vad det kan vara i, utan fortfarande kan äta och oskyldigt tro att denniskorvar växer långt ner i marken, på scanplantans rötter.
Nyss satt min familj och åt, halva familjen iallafall. Varje gång vi sätter oss vid bordet för att äta så börjas det, samma sak som händer varje gång. Jag sätter mig nästan alltid först, och måste då sitta och vänta på att de andra kommer. det är alltid någon som segar lite extra, så man får sitta där med matlukten i sin näsa och matsynen i sitt öga när man helst av allt bara vill hugga in. Det är en pina! Jag blir så rastlös, jag vill bara börja med en gång, det är otroligt jobbigt att vänta just i den situationen. varje sekund känns som en evighet och jag blir frustrerad för att de aldrig sätter sig ner, ser de inte att det är dukat och klart? Jag väntar ju!
Det slutar oftast med att jag hugger in innan alla satt sig tillrätta iallafall. Jag kan inte hjälpa det, det går knappt att hejda. Tur att min familj inte är så noga med sånt där och tur att de här obehagskänslorna konstigt nog bara inträffar när jag är hemma och äter.
En annan sak som jag satt och funderade på idag vid middagen var falukorv. Jag hade skurit falukorv i bitar för vi skulle ha nån slags gryta och då tänkte jag att om jag kom från ett annat land, ett land utan falukorv, och fick se den i dess riktiga skepnad (rå), då skulle jag aldrig i mitt liv äta det. Jag skulle knappt ta i det med tång. Först idag slog det mig hur vidrigt det ser ut! Som döda, vitrosa kroppsklumpar. Små armstumpar. Fy Fabian. Tur att det smakar bättre. Fast ärligt talat, varje gång jag käkar falukorv så måste jag tugga skitlösa tuggor, så att jag precis får sönder den i lagom små sväljvänliga bitar och samtidigt inte känner för mycket av korv-konsistensen, för den ger mig lite rysningar. Iallafall de gånger man lyckas få en korvbit med en sån där läskig oidentifierad klump i! I skolan var falukorven lila till på köpet! Som koagulerat blod..
Iiih, tacka vet jag denniskorven. Där har de iallafall malt ner inälvorna så pass att man över huvudtaget inte kan se vad vad det kan vara i, utan fortfarande kan äta och oskyldigt tro att denniskorvar växer långt ner i marken, på scanplantans rötter.
Och jag övningskör så det smäller om det
Ny vecka,
nya arbetsdagar,
nya tidiga mornar.
Varje morgon klockan sex är det lite kämpigt att gå in genom dörrarna på Komvux och fråga vad jag ska göra för dagen, men vips så blir klockan ändå alltid halv ett och jag får gå hem. Om två veckor ska jag äntligen få åka till Öland, och sen är det bara en tidigt städarvecka kvar.
Jag fick veta min junilön idag, ååh vad jag älskar mitt jobb ändå! Och idag fick jag ett härligt samtal, så jag ska tydligen dricka kaffe på stadshotellet på torsdag, för jobbintervju - igen (fast jag tror jag skippar kaffet faktiskt..). Och jag fick vykort på posten idag också, sånt gör mig glad. Såna saker får pryda insidan av min garderob, tillsammans med en plansh på Günther (som jag faktiskt inte alls vet vad den gör där egentligen, men den passar liksom in).
nya arbetsdagar,
nya tidiga mornar.
Varje morgon klockan sex är det lite kämpigt att gå in genom dörrarna på Komvux och fråga vad jag ska göra för dagen, men vips så blir klockan ändå alltid halv ett och jag får gå hem. Om två veckor ska jag äntligen få åka till Öland, och sen är det bara en tidigt städarvecka kvar.
Jag fick veta min junilön idag, ååh vad jag älskar mitt jobb ändå! Och idag fick jag ett härligt samtal, så jag ska tydligen dricka kaffe på stadshotellet på torsdag, för jobbintervju - igen (fast jag tror jag skippar kaffet faktiskt..). Och jag fick vykort på posten idag också, sånt gör mig glad. Såna saker får pryda insidan av min garderob, tillsammans med en plansh på Günther (som jag faktiskt inte alls vet vad den gör där egentligen, men den passar liksom in).
Dagen
Det är en ledsam dag idag.