mimmiw

(Shit, min blogg är helt störd. Den vägrar släppa in mig och påstår att jag anger fel lösenord?)

Nu har jag iallafall äntligen tagit studenten!

Det var helt sinnessjukt! Min dag var perfekt, den hade nog inte kunnat bli mycket bättre. Laddningen innan man sprang ut var enorm, det kändes som jag skulle åka världens roligaste berochdalbana och som att jag skulle få träffa Edward Scissorhands eller Arnie i Gilbert Grape in person på samma gång ungefär. Mitt plakat var jättefint, festen hemma var bra och kvällen med. Sjukt att det är över nu bara. Det man gått och peppat i tre år nu (minst) och nästan räknat ner sekunderna till den senaste månaden var över på bara några ögonblick kändes det som, trots att det var en av de längsta dagarna på länge.

Nu är det alltså dags att rycka upp sig och börja klura lite på vad man vill göra. Även om jag vet att folk inte menar något illa med att fråga vad man ska göra till hösten - jag undrar ju detsamma när det gäller mina jämnåriga - så har jag dött lite varje gång någon frågat det. Jag vet inte, okej? Jag vet inte vad jag vill jobba som. Jag har ingen aning om vad det ens ska vara inom för område. Jag vet inte hur länge jag vill ta paus innan jag börjar plugga igen. Jag vet inte vad jag ska jobba mer med i sommar än att jag ska städa lite. Jag har inget extrajobb, för ingen vill ge mig ett. Jag har ingen egen lägenhet, för jag har inga pengar att köpa den för. Och jag har inget körkort, för jag är lat och ogillar bilar. Okej? Och nej, man hinner inte tänka ut något klyftigt att utbilda sig till under sin gymnasietid. Inte jag iallafall, verkligen inte. För jag är en sån där medioker människa som inte har någon särskild hobby eller något som jag är särskilt bra på eller tycker är särskilt roligt. Tyvärr.

Men jag har ju iallafall funderat på det där med att åka utomlands ett tag, och kanske blir det så nu också. Igår kollade jag upp lite och om jag nu bara kan tjäna lite pengar, så ser det ut som att min höst, eller iallafall vinter, kommer spenderas i Skottland. Tre månaders engelskaplugg (ha! jag som inte skulle ha prov på en evighet tyckte jag.. tss) på studenthem. Och det är så otroligt skönt ändå att ha något inplanerat. Att kunna säga något när de frågar, något mer än att "Jag ska jobba hade jag tänkt. Men jag har inget jobb." Så nu hoppas, hoppas jag att någon liten snällis tycker jag ser tillräckligt klyftig ut för att kunna klara av något litet jobb någonstans, så jag kan få lite pengar.

Men först har jag en sommar att njuta av. Kornelia är hemma för första gången på länge och det ska bli fint väder säger alla väderspåtanter, de lär ju ha rätt... Och nu ska jag gå och lägga mig i mina nya lakan (ärligt, jag har en thing för nya lakan!).

Gonatt!