mimmiw

Jag har blivit lite sugen på att bli en grafittimålare efter dessa två städdagar! Det där spraymirakel-medlet Sprint som jag skrev om igår är boven i dramat. Varje gång man kommer in i ett nytt klassrum måste man nämligen skrubba bänkarna med den där sprayen, och medlet kommer ut som en vit, perfekt, jämn sprayad rand på bänken. Det ser exakt ut som vit sprayfärg och man kan skriva häftiga grejer eller måla koola mönster innan man måste torka bort det. Det är en lika stor glädje varje gång!

Och när jag då står där med sprayen i handen och gör nått snirkligt mönster, eller nått litet ord som för stunden faller mig i smaken, så kan jag inte annat än att drömma mig bort till någon varm sommarnatt i skenet av en gatulykta, jag står där med alla mina sprayburkar i massa färger och jag är kungen för ingen kan spraya så häftigt och snyggt som jag!


Tyvärr, är det ju nu inte så. Jag kan på min höjd få till en klump som ser någorlunda ut som en cirkel, eller fyra böjda streck som skulle kunna föreställa ett 'm'. Jag är ingen konstnär överhuvudtaget, min syster fick alla de generna av min mamma (jag vägrar tro att jag kan bli lika bra som du med hjälp av övning, Hanna). Så om jag nu verkligen skulle stå där under gatulyktans sken en varm sommarnatt, så skulle mina sk konstverk vara ruttet kladd, mina koola tags skulle vara åtta tråkiga, raka pinnar i ett försök till att skriva ett flashigt 'MW' och ingen skulle tycka att jag var en kung. Jag får fortsätta drömma helt enkelt! Men det gör jag så gärna.