mimmiw

Helt plötsligt har livet börjat rulla på här, och veckorna flyger ganska snabbt förbi. Jag har börjat jobba. Det går bra, faktiskt! Har lärt mig skilja på pressad skinka och opressad. Felino-salami och Milano-salami. Svarta sara och st Agur. Dock är det myycket kvar att lära, men tydligen ska jag hålla i beställningen av alla charkvaror i sommar (!?) så det är bara att trycka in allt i huvet.

Sen har vi ju lilla odågan. Att lära Nellie vett och etikett är ett heltidsjobb bara det.. Hon hade knappt någon uppfostran alls när vi fick hem henne, trots sina 8 månader. Men hon gör sakta men säkert små framsteg. Slutar dra i kopplet allt mer, kan stanna hemma allt längre stunder (förutom vissa dagar då.. då ser sängen bara föör frestande ut att sätta tänderna i...) osv.

Så det känns ganska bra nu. Har trevliga jobbarkompisar också. Massa unga människor och alla är jättesociala och det var inte alls särskilt jobbigt att komma in ny i gänget ändå.
Trots detta har jag haft en del hemlängtan den här veckan. Jag är ju så djuriskt hemkär så det går bara inte att komma undan. saknar mamma och pappa!! Och mina fina, väluppfostrade hundar där hemma. OCH hela Västerås överhuvudtaget faktiskt.. Menmen, om några veckor åker vi hem och hälsar på med odågan.

Nu ska jag sova. Trööööööööööötttt!