mimmiw

den första skoldagen år 2008 var uthärdlig. jag kan ju inte påstå att jag var så aktiv, men efter ett och ett halvt mattetal, två humanekologi-uppgifter, hasselakollektiv-film och lite tyska var dagen trots allt slut och jag fick gå hem för att titta på napoleon dynamite. denna sjuka film som alla talat så varmt om (precis som anchorman, som ju visade sig inte vara alls så bra som alla påstod.. men det kanske bara är min icke-befintliga humor igen, precis som med simpsons). iallafall var napoleon dynamite tusen gånger komiskare än ankarmannen. jag gillade den faktiskt på något vis, trots att jag inte satt och gapskrattade högt, men det gör jag nästan aldrig.

för att återgå till hasselakollektivs-filmen som vi fick se på psykologin; ungefär alla i klassen, förutom jag och möjligtvis kornelia verkade tycka denna svartvita 70-talsfilm om några tvångsintagna ungdomsnarkomaner var hur tråkig som helst. jag däremot tyckte den var intressant! trots att jag inte tål gamla svartvita filmer. dessutom påminde den mig om mina kommande dagar som kollektivsfru (minus att alla är stockholmstalande narkomaner då..) :'). plus att det var ganska komiskt att se dem sitta där i sina festliga frisyrer, koola kläder och vräka ur sig ett "va" efter varannan mening.


"då tjackar man ju hellre lite mer för klederna, va"